Digitala presentationer har ökat lavinartat som ett hjälpmedel i undervisningen inom allastadier och alla nivåer i skolan. Lärarutbildarna är de som undervisar morgondagens lärare och rapportens syfte är att redogöra deskriptivt hur lärarutbildare resonerar kring användandet av Digitala presentationer i föreläsningar vid lärarutbildningen.Den teoretiska ramen för rapporten är Berger och Luckmanns socialkonstruktivistiskaperspektiv där både teorin ses utifrån ett kulturanalysperspektiv, men också som ettkunskapsinhämtningsperspektiv. Perspektivet ställs mot Gustafssons teori om motspråk.90% av lärarutbildarna använder alltid eller ofta Digitala presentationer under sinaföreläsningar vid lärarutbildningen i X-stad och att det finns två huvudargument för detta.Det första är för studenternas skull och det andra är för den egna lärarens skull.Underliggande faktorer till användandet är att det digitala hjälpmedlet är ett stöd för minnet och strukturen för läraren. Andra faktorer kan vara inre och yttre stress. Ett inkluderande perspektiv är en av motiveringarna för användandet liksom tillgängligheten av föreläsningsmaterialet före och efter föreläsningen.

Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Denna studie syftar till att, ur ett multimodalt perspektiv, få kännedom om hur digitala verktyg används av lärare i undervisningssyfte på Södertörns högskola, samt studenters inställning till de medietekniska hjälpmedlen. Detta har gjorts med hjälp av observationer, intervjuer och enkätundersökningar som genomfördes med lärare och studenter.Det resultat som observationerna gav stämde överens med resultatet från intervjuer och enkätundersökningar. Studien visar att digitala verktyg används sparsamt av lärare på högskolan. Föreläsningar med PowerPoint-presentationer som i stort sett enbart innehöll text och bilder var i särklass det vanligaste undervisningsredskapet. Lärarna har generellt en positiv inställning till digitala verktyg men på grund av tidsbrist och begränsningar i hur och vilka digitala hjälpmedel som får användas i undervisningen hämmas de.

Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Detta examensarbete syftar till att införa ett digitalt arkiv och ett datorbaserat system för hantering och handläggning av detaljplaner vid planfunktionen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län. Hanteringen, handläggningen och arkiveringen av detaljplaner har kartlagts för att undersöka hur ett digitalt system skulle kunna se ut. En datamodell har designats för arkivering av digitala planer. Planerna lagras som ytor i shapeformatet. Planerna lagras kommunvis i lokalt koordinatsystem.

Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg. Litteraturgenomgången består av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lärande och hur lärare förhåller sig till dessa. En teoretisk utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med åtta lärare och hur de förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrån frågor som berör arbetssätt, möjligheter/hinder och påverkan från skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhållningssätt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar både möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvärldar, traditionella skriv- och läspraktiker som normerande syn på digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förändrat något.

Användandet av digitala visualiseringar möjliggör nya sätt att kommunisera och presentera det skapade materialet. Är det möjligt att i de digitala tredimensionella visualiseringarna återskapa känslan och atmosfären hos ett naturligt landskap? Stora mängder med fritt tillgängligt material laddas ständigt upp på Internet, men hur användbart är detta material vid skapandet av digitala landskap? Syftet med arbetet är att undersöka detta..

SammanfattningVi har undersökt ett antal grundskollärares syn på användningen av digitala läromedel och läroverktyg i undervisningen. Vårt syfte med undersökningen är att synliggöra lärarnas uppfattningar om digitala lärresurser genom deras didaktiska val. Som undersökningsmetod har vi använt oss av intervju. Informanterna har alla en positiv inställning till den digitala resursundervisningen. De anser att det är ett konkret och perfekt verktyg för att nå så många elever som möjligt i undervisning.

Syftet med studien är att undersöka hur modersmålslärarna förhåller sig till digitala medier i undervisningen, samt ta reda på fördelarna med att använda digitala medier som läroverktyg. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie, där två observationer och en intervju med en modersmålslärare används som metod. Detta för att få en förståelse för vilka uppfattningar som finns kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. Resultatet från undersökningen visar att digitala medier är ett pedagogiskt redskap med enorma fördelar. Med hjälp av digitala verktyg skapar läraren positiva lärandesituationer som underlättar inlärningen för eleverna. Dessutom kan digitala verktyg stimulera inlärning och bidra till ökad motivation hos eleverna. Undersökningen visar att det bara finns vinster med att arbeta med digitala medier i undervisningen, då det intresserar och sporrar eleverna till kreativitet och bättre arbeten..

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

I mitt arbete har jag gjort en kartläggning över vad några fysiklärare använder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhåller sig till dessa. Arbetet innehåller även en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan användas i undervisningen. Alla lärarna som deltog i undersökningen använder digitala medier i sin undervisning men i olika utsträckning och på olika sätt. De är överens om att en varierad undervisning leder till att man som lärare når ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier är en stor hjälp för att genomföra just en sådan varierad undervisning.

Syftet med studien är att få inblick i hur några matematik- och speciallärare på ?entill-en? skolor arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen samt få ta delav några elevers synpunkter. Studien är en kvalitativ studie med ett sociokulturelltperspektiv på lärande samt ett dilemmaperspektiv på specialpedagogik.Metoddesignen har varit halvstrukturerade intervjuer som därefter analyserats ochgrupperats i fem teman: digitala verktyg används som passiva resurser, digitalaverktyg används som aktiva resurser, digitala verktyg används som kollaborativaresurser, digitala verktyg - möjligheter och begränsningar samt digitala verktyg ochkompetens. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur lärare och elevernyttjar de digitala verktygen, kompetens och förmåga att se möjligheter iundervisningen. Främst används de digitala verktygen passivt som inte inkluderar ettsamarbete med andra eller kreativt skapande.

Syftet med denna studie är att belysa hur lärosäten arbetar med att föra in digitala lärresurser som en integrerad del i den nya lärarutbildningen, enligt den Digitala agenda som lades fram av regeringen 2011. Studien undersöker hur både lärarutbildare och lärarstudenter får kompetenshöjning i digitala lärresurser. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts genom telefonintervjuer med åtta personer med inblick i lärosätenas strategier och tankar kring digitaliseringen av den nya lärarutbildningen. Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en strävan hos lärosätena att höja den digitala kompetensen hos både lärarstudenter och lärarutbildare men det finns en tröghet i progressionen både organisationsmässigt och personalmässigt. Slutsatsen är att det krävs en tydlig strategi och styrning i digitaliseringsarbetet och samtidigt lägga stor vikt vid att bygga upp en medvetenhet om de digitala lärresursernas möjligheter..